if you have 5 seconds to spare then I'll tell you the story of my life
now you make me feel so ashamed because I've only got two hands
26 december
då var julen slut för i år. Var hemma hos farmor och farfar igår och åt mig till koma, min farmor gör ju helt fantastisk oslagbar julmat och hon är inte så pjåkig på att baka heller. Dessutom är hon sådär som alla äldre släktingar är, "vill du ha kaka?" "nemen, klart du ska ha kaka!" "här får du lite kaka, ät nu!" detta fast man ligger i deras soffa med putande mage och uppknäppta jeans och säger att man inte får ner ens ett russin till.
Tittar på min fattiga frukost och tycker det är lite trist att julfrossandet är över...
Ne. måste fixa inför jobbet. börjar kvart över 11 idag. wiho. jobbar till 10-halv 11. rätt tråkigt men någon måste ju göra det och det är ju lite pengar i alla fall.
incoherent
Just nu tänker jag på stina och hur gärna jag vill träffa henne nu! Och Malin förstås. Vi har ingen ursäkt att inte ses oftare än vi gör. ack det är alltför sällan.
redan trött på -25
teenage wasteland
ett tag var det en rutin för mig varje dag att gå in på niotillfem, en blogg jag tyckte var riktigt rolig att läsa, inte för att det gjorde mig sinnesjukt avundsjuk att läsa om hennes liv, det var mest för att jag tyckte hon verkade så kreativ och sådär nöjd med tillvaron som bara någon som inser att de bästa åren levs nu kan vara. Men sen packade flickan sina väskor och flyttade till new york. Då gav jag upp. Jag blev ännu mer avundsjuk men slutade mest läsa för att jag började tänka på vilken ordning hon har på livet. Koll på vad hon kan göra. Känns som att min ordning dog på högstadiet, det var då jag började tänka på den. Nu händer det att jag går in nån gång ibland bara för att kika på bilderna men det går alltid så snabbt. När jag har varit i New York i sommar kanske jag kan återgå till min dagliga rutin att läsa hennes blogg igen.
:(
hursomhaver, jag skulle berätta att när jag kom till jobbet så vimlar det självklart av byggubbar där som skriker, stökar, sjunger, skrattar och ständigt ockuperar toaletten. Vi kassörskor har överröst dem men lappar om att inte skita ner så satans mycket, och måste de skita ner ber vi dem rätt ilsket på lapparna att plocka upp efter sig. En timme efter att vi öppnat har byggubbarna försvunnit med två plattor öl till sina hotellrum och chefen frågar snällt om jag kan ta undan efter dem i personalrummet. Då har dem jävlarna suttit därnere och druckit öl och whisky. Vet att det var deras sista dag men seriöst. taskigt på så många sätt tycker jag. Så jag plockade ölburkar och diskade whiskyglas igår kväll när mitt jobb egentligen är att stå i kassan och le mot människor som kommer in och ska köpa 50 presentkort. jag var lite bitter.
pulkapappa
satans röra
beslutsångest all over och egentligen spelar det ingen roll alls, för i slutändan har ju alkoholhaltiga drycker samma effekt och jag är så logisk att jag faktiskt inser det men det hjälper mig ingenting för jag har samma problem varje gång. Oavsett om det är alkohol, kläder, resor, hur jag ska resa, tider, platser. Och sanningen att säga så bryr jag mig inte så mycket heller egentligen men jag är helt enkelt bara så dålig på att fatta beslut.
jag klagar
det enda som rört sig här är tiden
Jag vet inte.
Det känns som att jag inte riktigt kan klassa 2008 som ett år av mitt liv. Ena halvan av det året var en fortsättning på 2007 och den andra halva var början på 2009. Vad jag kommer ihåg var det mycket som förändrades men det gjorde det så snabbt att det aldrig blev ett vakuum. Åtminstone några månader borde ha varit stillastående men det känns som att jag på så många sätt var sysselsatt jämt. jag hann inte med några vakuum.
Jag minns fester i överflöd, första halvan av året med vodka och groggvirke (vad det nu kunde tänkas vara) nån gång Aurora som Sean tipsade om (aurora är f.ö det enda röda vinet som jag hittills druckit mig full på) och sen förstås vitt vin och öl. Vi 90:or blev ju arton det här året och då började krogbesöken. Det var rätt tråkigt för mig som fyller sent, jag fick vara med på förfesterna där alla taggade som satan, inklusive jag, sen fick jag gå hem.
Angelica och Linda var de första att fylla 18 och de drog ihop en fest med rocktema. utan utgång!!
Det var mest tokiga fester hela tiden det här året och jag har dessvärre inte fångat många på bild.
Badkarsfyllekväll.
Skogssupar(vågar inte kalla det fest)kväll med instrument och arméhattar i April
Minns att David Lindström och Gustav försvann iväg en bit med Viktor Sund. Vi som satt kvar upptäckte efter en stund att det hördes musik en bit in bland träden, så vi letar upp de 3 pojkarna och där sitter dem på en stock mitt ute i skogen med ett dragspel (tror det var en gitarr inblandad också men jag minns inte riktigt) och spelar nån mysig melodi i mörkret.
David Ode från strängnäs rakar munkfrisyr på fyllan.
Tänkte att det i alla fall kunde vara värt att nämna.
Under större delen av 2008 var min kamera trasig också så jag tog inte så mycket bilder det året. Det är lite sorgligt att titta igenom den mappen och se hur bildmapparna glesnat av och hur bilderna i mapparna bara blivit färre. Att bilderna inte alls är lika många som andra år beror ju förstås inte bara på att min kamera inte fungerade, jag blev helt enkelt sämre på att fota. Slutade nästan använda bilddagboken som faktiskt var den största anledningen till att jag tog bilder och så blev jag lat.
Men jag var ganska duktig på att fota de tre gånger jag reste utomlands det här året. Den första resan gjorde jag med Linnéa, hennes mamma Iréne, Irénes vän Inga och så Ingas son och hans flickvän. Lite lustig skara men det var en otroligt värd resa. Vi var borta nästan hela Mars och fick jag välja skulle jag göra så varje år för Mars är en jobbig månad då man desperat letar vårtecken så man kan sluta vänta på att våren ska komma på allvar.
Den andra resan jag gjorde var också med Linnéa. Våran första resa utomlands utan någon vuxen överhuvudtaget var till Berlin och där stannade vi i 5 dagar. Den resan var slitsam och kostsam för någon som hade 1050:- att leva på per månad men sååå värd pengarna och dagarna det tog för våra trasiga kroppar att återhämta sig efter den.
(
(den här bilden är den första Berlinresan personified)
Och så har vi resa nummer 3 som togs med far, bror och syster till Karpathos i Grekland. Pappa fyllde 50 och tyckte bästa sättet att fira var att inte göra det hemma i Sverige.
Det här var alltså taxfreen på Karpathos flygplats. En container. Fast det gjorde ingenting alls, brukar ändå inte handla taxfree.
En småsak som är ganska kul är att jag inhandlade min vattenpipa 2008 och det var fortfarande askul att sitta och blossa på den där då. Ett tag följde den med överallt och nu i efterhand tycker jag förstås att det var rätt onödigt eftersom de flesta som rökte vattenpipa också rökte cigarretter, men då var det självklart att vattenpipan låg bredvid alkoholen i väskan.
Jag försökte lära Malin en varm sommarkväll att röka vattenpipa, men hon fick aldrig riktigt grepp om det där. Den kvällen är för övrigt en av de mysigaste jag hade 2008. Det var precis lagom varmt den kvällen, och myggfritt för en gångs skull. Vi satt på min balkong och rökte vattenpipan medan vi drack öl och cider. Då bodde jag hemma hos min mamma och det är perfekt att sitta på hennes balkong på somrarna för framför balkongen står en stor ek som låter precis rätt mängd solstrålar bryta genom lövkronan, så det blir precis lagom varmt. Mamma, soldyrkaren, hatar den där eken men jag älskar att den står där.
I väntan på att min haka ska sluta blöda...
Efter några dagar då jag i princip inte rört mig utanför dörren och en natt med feber gav jag mig ut i snöovädret och gick på bio med linnea. Glodde due date som faktiskt var riktigt kul. Gillar Robert Downey jr, det är en fin man och en sjukt bra skådespelare. Vi bestämde oss sen för att gå till Kollektivet på Bellmansplan med lite glögg och har haft en riktigt mysig kväll där. Kollektivet är mysigt och jag gillar att hänga där. När man bor i en etta på 25Kvm så uppskattar man att gå hem till några som bor i en 4:a och fortfarande inte bor hemma. Sen är det förstås alltid trevligt sällskap där och jämt mysig stämning. Ikväll har vi suttit i deras varma vardagsrum med öl och glögg, lyssnat på musik och pratat. Det är såna kvällar som man när man var yngre sällan hade eftersom det knappt var nån man kände som bodde själv och så såklart det faktum att man hade så dåligt med pengar förr att alkohol bara dracks om man skulle bli full. Nåt annat hade man inte råd med helt enkelt. När man verkligen trivs med en sån fredagskväll vet man att man inte är 17 längre.
Jag betalar dyrt för att slippa vara med
Wiho
öppnade första luckan i kalendern imorse!
1 december
Night done, relationship over, moment captured.
I förrgår läste jag ut en bok som påbörjat flera gånger, lagt undan och påbörjat igen. Men orken att ta mig igenom den har inte infunnit sig. för bara några veckor sedan satte jag igång att läsa den på allvar och jag har glidit in i den, långsamt och begravt mig i sidorna. Jag älskar den nu och jag hatar att det tog mig så lång tid att uppskatta den, det var ju så många sidor jag plöjde igenom uppskattningslöst och så förlorade jag dem. Och nu när jag läst ut den och missat sidor att uppskatta så känns det mesta i otakt.
the heart asks pleasure first
deathtrap
jag har säkert pratat med alla jag känner om det här ett tiotal gånger men spelar ingen roll för det är kul så det tåls att nämnas igen. Hörnet vid handelsbanken blir, alla vintrar jag funnits till i alla fall, alltid isigt och det måste vara allmänt känt att man halkar om man går där, i värsta fall ramlar man omkull. Och ändå, varje vinter, envisas människor med att gena där. Jag är, liksom resten av min familj ( i princip) skadeglad som en djävul (skadeglädjen är den enda sanna glädjen sägs det) och jag har passerat det där hörnet fyra gånger idag, sett 3 människor halka och 1 människa ramla. Det gjorde min dag. Idag mindes jag varför jag, som liten i väntan på bussen brukade sätta mig i "bankomatrummet" mitt emot och titta på (fnissa ensam med vantarna för munnen) alla envisa själar som absolut skulle korsa det skarpa hörnet vid handelsbanken.
skitskalle
Det enda som rört sig här är tiden
2007
det känns som att det vore lite fel att börja det här året med någon annan kväll än kvällen den 2:a februari. Det är nog en historia som berättats hundratusentals gånger och säkert kommer att berättas hundratusentals gånger till. det är en historia jag önskar att det bara var vi 6 tjejer som träffades den kvällen varit inblandade i. tyvärr drogs min mamma och särbon anders in på ett hörn där också. Ett rätt avgörande hörn, för mig, visade det sig sen.
Det var en sjukt värd kväll med nya bekantskaper och gamla bekantskaper. Och alldeles för mycket alkohol. vågar kanske till och med påstå att det var början på någonting nytt också.
2007s månader var bara ett enda virrvarr. Fortfarande spenderades otroligt mycket tid hos och med emil.
När det var kallt började vi gå på fik och dricka te (för man hade ju aldrig råd med både en bulle och en te) eller så satt vi hemma hos emil, åt mackor (struntade i att ställa in mejerivarorna med flit eftersom det gjorde honom tokig), snaskade på hans godis, spelade dataspel (emil vann alltid), spelade geni (emil vann nästan alltid) eller så klämde vi ihop oss i hans lilla säng och bara låg och pratade. Ibland somnade vi. När det var varmt gick vi på fik och drack te eller så gick vi hem till emil, åt mackor och snaskade på hans godis. 
Det blev en del fester 2007 också. Veronica, Ida, Linette, Linnea, Heli, Tina, Vanessa och jag var dom som ofta drog ihop nåt (eller snarare, de drog ihop och jag bara hängde på) på helgerna eller drog iväg till nån som dragit ihop något. Det var bergsfester med lägereldar, hemliga fester hemma hos någon eller i lokaler. Men för det mesta var vi nog utomhus många gånger i rothoffs och drack oss orediga på smuggelvodka (som blev jävligt mycket dyrare under det här året) och saft, proviva eller nån slags läsk.
Det var ju nästan aldrig bara vi tjejer, folk kom och gick, ofta eller sällan på dessa kvällar som nu efterhand verkade spenderas i en lycklig dimma. Så var en ung fylla på vodka och groggvirke.
Då och då hängde jag också med linda, josse och angelica som gick i parallellklassen då. Vi var vänner sen högstadiet och var lite "on- off" (om man nu kan säga så..) men alltid vänner.
(Det här var nog föresten en av de första festerna som jag faktiskt FESTADE med Bea lindberg)
2007 var också mitt första festivalår. Jag åkte på arvika då och minns att det nästan var helt hopplöst svårt att övertyga min mamma men till slut fick jag åka. Vi bodde i ett litet camp, om man kan kalla det så, på den lilla campingen. Det var lerigt och jag hade rullväska som uppenbarligen inte gick att dra genom leran så den fick jag svinga över axeln. Till saken hör att den innehöll tvåliterscolaflaskor med vodka som jag lyckats gömma för min mamma och pappa. Jag hade sagt att jag inte skulle dricka nåt. kanske bara lite. hursomhelst knäckte den där saken nästan min rygg så det var en lättnad när flaskorna var tomma och vi bestämde oss för att lämna tältet (som var helt förfallet) när det var dags att åka hem. Jag trodde inte att man kunde må så dåligt, psykiskt och fysiskt på samma gång och fortfarande älska att befinna sig den situationen som fick mig att varja morgon vilja spotta på allt och lämna festivalvärlden bakom mig. Men efter arvika 2007 har jag inte haft ett festivallöst år.
Minns att jag kom hem en söndag från arvika och pappa hade gjort omelett, stuvade makaroner med falukorv och pannkakor och jag åt allt. tror till och med det slank ner en godisbit eller två. När klockan blev 7 den kvällen hade jag redan somnat, tänkte att det var lika bra eftersom första dagen på mitt sommarjobb var samma måndag. Jag började klockan 7, gick upp klockan 6. Det var inte nådigt men det gjorde ingenting för det var det värt.
alla år sedan jag var ungefär 3 har jag spenderat mycket tid med Malin och 2007 var inget undantag. De byggde om huset då och jag vet att Malin inte tyckte om att ha mig hemma hos sig då för det var så stökigt tyckte hon. Jag var alltid där ändå och sa alltid till henne att det var rörigare hemma hos mig och vi byggde inte ens om.
Vi badade nästan konstant den sommaren, för det var så fint väder och vi tyckte att det var en skam om ví inte tog vara på det.
En annan sak som är värd att nämnas är att david tog studenten det här året. och det var brutalt varmt. 
Och så en sista sak... valborg 2007 var det en stor förfest hos linnea, den slutade med att jag skrek: "Linneas mamma kommer snart! alla måste ut!" vi drog då vidare till axl murman och det var första gången jag festade med honom. Tror inte jag var så kul den kvällen, men jag hade kul. 
(Sean var kul däremot)
