det enda som rört sig här är tiden
Vad ska man säga om 2008?
Jag vet inte.
Det känns som att jag inte riktigt kan klassa 2008 som ett år av mitt liv. Ena halvan av det året var en fortsättning på 2007 och den andra halva var början på 2009. Vad jag kommer ihåg var det mycket som förändrades men det gjorde det så snabbt att det aldrig blev ett vakuum. Åtminstone några månader borde ha varit stillastående men det känns som att jag på så många sätt var sysselsatt jämt. jag hann inte med några vakuum.
Jag minns fester i överflöd, första halvan av året med vodka och groggvirke (vad det nu kunde tänkas vara) nån gång Aurora som Sean tipsade om (aurora är f.ö det enda röda vinet som jag hittills druckit mig full på) och sen förstås vitt vin och öl. Vi 90:or blev ju arton det här året och då började krogbesöken. Det var rätt tråkigt för mig som fyller sent, jag fick vara med på förfesterna där alla taggade som satan, inklusive jag, sen fick jag gå hem.
Angelica och Linda var de första att fylla 18 och de drog ihop en fest med rocktema. utan utgång!!
Det var mest tokiga fester hela tiden det här året och jag har dessvärre inte fångat många på bild.
Badkarsfyllekväll.
Skogssupar(vågar inte kalla det fest)kväll med instrument och arméhattar i April
Minns att David Lindström och Gustav försvann iväg en bit med Viktor Sund. Vi som satt kvar upptäckte efter en stund att det hördes musik en bit in bland träden, så vi letar upp de 3 pojkarna och där sitter dem på en stock mitt ute i skogen med ett dragspel (tror det var en gitarr inblandad också men jag minns inte riktigt) och spelar nån mysig melodi i mörkret.
David Ode från strängnäs rakar munkfrisyr på fyllan.
Tänkte att det i alla fall kunde vara värt att nämna.
Under större delen av 2008 var min kamera trasig också så jag tog inte så mycket bilder det året. Det är lite sorgligt att titta igenom den mappen och se hur bildmapparna glesnat av och hur bilderna i mapparna bara blivit färre. Att bilderna inte alls är lika många som andra år beror ju förstås inte bara på att min kamera inte fungerade, jag blev helt enkelt sämre på att fota. Slutade nästan använda bilddagboken som faktiskt var den största anledningen till att jag tog bilder och så blev jag lat.
Men jag var ganska duktig på att fota de tre gånger jag reste utomlands det här året. Den första resan gjorde jag med Linnéa, hennes mamma Iréne, Irénes vän Inga och så Ingas son och hans flickvän. Lite lustig skara men det var en otroligt värd resa. Vi var borta nästan hela Mars och fick jag välja skulle jag göra så varje år för Mars är en jobbig månad då man desperat letar vårtecken så man kan sluta vänta på att våren ska komma på allvar.
Den andra resan jag gjorde var också med Linnéa. Våran första resa utomlands utan någon vuxen överhuvudtaget var till Berlin och där stannade vi i 5 dagar. Den resan var slitsam och kostsam för någon som hade 1050:- att leva på per månad men sååå värd pengarna och dagarna det tog för våra trasiga kroppar att återhämta sig efter den.
(
(den här bilden är den första Berlinresan personified)
Och så har vi resa nummer 3 som togs med far, bror och syster till Karpathos i Grekland. Pappa fyllde 50 och tyckte bästa sättet att fira var att inte göra det hemma i Sverige.
Det här var alltså taxfreen på Karpathos flygplats. En container. Fast det gjorde ingenting alls, brukar ändå inte handla taxfree.
En småsak som är ganska kul är att jag inhandlade min vattenpipa 2008 och det var fortfarande askul att sitta och blossa på den där då. Ett tag följde den med överallt och nu i efterhand tycker jag förstås att det var rätt onödigt eftersom de flesta som rökte vattenpipa också rökte cigarretter, men då var det självklart att vattenpipan låg bredvid alkoholen i väskan.
Jag försökte lära Malin en varm sommarkväll att röka vattenpipa, men hon fick aldrig riktigt grepp om det där. Den kvällen är för övrigt en av de mysigaste jag hade 2008. Det var precis lagom varmt den kvällen, och myggfritt för en gångs skull. Vi satt på min balkong och rökte vattenpipan medan vi drack öl och cider. Då bodde jag hemma hos min mamma och det är perfekt att sitta på hennes balkong på somrarna för framför balkongen står en stor ek som låter precis rätt mängd solstrålar bryta genom lövkronan, så det blir precis lagom varmt. Mamma, soldyrkaren, hatar den där eken men jag älskar att den står där.
Jag vet inte.
Det känns som att jag inte riktigt kan klassa 2008 som ett år av mitt liv. Ena halvan av det året var en fortsättning på 2007 och den andra halva var början på 2009. Vad jag kommer ihåg var det mycket som förändrades men det gjorde det så snabbt att det aldrig blev ett vakuum. Åtminstone några månader borde ha varit stillastående men det känns som att jag på så många sätt var sysselsatt jämt. jag hann inte med några vakuum.
Jag minns fester i överflöd, första halvan av året med vodka och groggvirke (vad det nu kunde tänkas vara) nån gång Aurora som Sean tipsade om (aurora är f.ö det enda röda vinet som jag hittills druckit mig full på) och sen förstås vitt vin och öl. Vi 90:or blev ju arton det här året och då började krogbesöken. Det var rätt tråkigt för mig som fyller sent, jag fick vara med på förfesterna där alla taggade som satan, inklusive jag, sen fick jag gå hem.
Angelica och Linda var de första att fylla 18 och de drog ihop en fest med rocktema. utan utgång!!
Det var mest tokiga fester hela tiden det här året och jag har dessvärre inte fångat många på bild.
Badkarsfyllekväll.
Skogssupar(vågar inte kalla det fest)kväll med instrument och arméhattar i April
Minns att David Lindström och Gustav försvann iväg en bit med Viktor Sund. Vi som satt kvar upptäckte efter en stund att det hördes musik en bit in bland träden, så vi letar upp de 3 pojkarna och där sitter dem på en stock mitt ute i skogen med ett dragspel (tror det var en gitarr inblandad också men jag minns inte riktigt) och spelar nån mysig melodi i mörkret.
David Ode från strängnäs rakar munkfrisyr på fyllan.
Tänkte att det i alla fall kunde vara värt att nämna.
Under större delen av 2008 var min kamera trasig också så jag tog inte så mycket bilder det året. Det är lite sorgligt att titta igenom den mappen och se hur bildmapparna glesnat av och hur bilderna i mapparna bara blivit färre. Att bilderna inte alls är lika många som andra år beror ju förstås inte bara på att min kamera inte fungerade, jag blev helt enkelt sämre på att fota. Slutade nästan använda bilddagboken som faktiskt var den största anledningen till att jag tog bilder och så blev jag lat.
Men jag var ganska duktig på att fota de tre gånger jag reste utomlands det här året. Den första resan gjorde jag med Linnéa, hennes mamma Iréne, Irénes vän Inga och så Ingas son och hans flickvän. Lite lustig skara men det var en otroligt värd resa. Vi var borta nästan hela Mars och fick jag välja skulle jag göra så varje år för Mars är en jobbig månad då man desperat letar vårtecken så man kan sluta vänta på att våren ska komma på allvar.
Den andra resan jag gjorde var också med Linnéa. Våran första resa utomlands utan någon vuxen överhuvudtaget var till Berlin och där stannade vi i 5 dagar. Den resan var slitsam och kostsam för någon som hade 1050:- att leva på per månad men sååå värd pengarna och dagarna det tog för våra trasiga kroppar att återhämta sig efter den.
(
(den här bilden är den första Berlinresan personified)
Och så har vi resa nummer 3 som togs med far, bror och syster till Karpathos i Grekland. Pappa fyllde 50 och tyckte bästa sättet att fira var att inte göra det hemma i Sverige.
Det här var alltså taxfreen på Karpathos flygplats. En container. Fast det gjorde ingenting alls, brukar ändå inte handla taxfree.
En småsak som är ganska kul är att jag inhandlade min vattenpipa 2008 och det var fortfarande askul att sitta och blossa på den där då. Ett tag följde den med överallt och nu i efterhand tycker jag förstås att det var rätt onödigt eftersom de flesta som rökte vattenpipa också rökte cigarretter, men då var det självklart att vattenpipan låg bredvid alkoholen i väskan.
Jag försökte lära Malin en varm sommarkväll att röka vattenpipa, men hon fick aldrig riktigt grepp om det där. Den kvällen är för övrigt en av de mysigaste jag hade 2008. Det var precis lagom varmt den kvällen, och myggfritt för en gångs skull. Vi satt på min balkong och rökte vattenpipan medan vi drack öl och cider. Då bodde jag hemma hos min mamma och det är perfekt att sitta på hennes balkong på somrarna för framför balkongen står en stor ek som låter precis rätt mängd solstrålar bryta genom lövkronan, så det blir precis lagom varmt. Mamma, soldyrkaren, hatar den där eken men jag älskar att den står där.
Kommentarer
Trackback