has anybody ever told you its not coming true?
-
nej nu tycker jag det är dags igen!
jag tycker ...
1. först lär man sig gå, prata, gå på toa och allt det där.
2. sen börjar man växa upp, man börjar på dagis och måste lära sig att klara sig själv (jag minns inte så mycket jobbigt från den här tiden man jag kan tänka mig att det var det)
4. sen börjar man skolan. man lär sig räkna, skriva, läsa och ska skaffa nya kompisar, i mitt fall fick jag lära mig att leva på så lite mat som möjligt också, vilket jag hade använding av tills jag slutade nian eftersom jag är så brutalt kräsen att jag inte levde på så mycket mer än knäckebröd, mjölk och morötter.
5. sen börjar man växa ännu mer, allting börjar bli äckligt pinsamt och man vågar inte ens köpa en BH, för man vågar inte göra det med nån men man vill inte gå själv. men man vet att det är dags och att man måste skaffa en. allting är pinsamt!
6. sen blir man riktig tonåring. det är förjävligt. man börjar inse att skolan inte är så jävla rolig hela tiden.
7. man slutar grundskolan. nu föser dem ut en ur ens lilla skola och man ska söka program, skaffa fler nya kompisar och lära sig bli ansvarsfull. man fattar ingenting.
8. tre år går man i gymnasiet. sen slutar man. studentdagen ska ju vara underbar men sen då? man har gått i skolan i 12 år, vet inget annat och nu ska man bestämma vad man ska ta sig till med livet. och efter det...
9. så kommer familjen, huset, hunden och volvon. medelålderskrisen, skilsmässa, klimakteriet och sen dör man.
I swear our jet is crashing in my mind
krisen tar aldrig slut
-
av linnéa wasberg
OM IDA
Nu ska jag berätta om lilla Ida här, berätta om vilken liten krutburk hon är. Ida är stark och kan slå dig gul och blå, men hon är så snäll så hon gör nog aldrig så. Ida hon kommer då alltid på bra kommentarer, det är som om hon har dem på lager. Ida är rolig med sina grimaser, och också när hon citerar mina fraser. Mycket finns om Ida att lära, men för att inte läsare besvära, har jag bestämt att detta sluta nu, bara för att Ida är en gnu.
Nah let's see it broken, bloody and undressed
jag är väl rätt hatisk. det finns en man i skolan, som jag aldrig någonsin pratat med, jag vet inte ens vad han heter eller vem han är men så fort jag ser honom blir jag riktigt hatisk. jag blir arg. jag hatar honom. av hela mitt hjärta. jag kan inte titta på honom utan att spänna hela käken (jag gör ofta så när jag blir riktigt arg) jag vill inget hellre än att smacka till honom, det är hemskt. han har aldrig gjort mig någonting, han kanske är snällaste mannen i världen men jag hatar honom. På banken brukar jag också hata människor, det spelar ingen roll om man är tyst, högljudd (eller jo jag hatar högljudda människor mer), glad, arg, ledsen. jag hatar alla på banken. det är riktigt riktigt riktigt riktigt riktigt äckligt hemskt.
just like the old sound
det är ju helt sjukt vad folk kan döpa sina barn till. man får inte döpa dem till smörblomma men de kan heta pung, nazi, sexmus, runkuan, stålbarm, kiss, anus, gay-olof osv osv. man ger dem ju inte ens en chans. som förälder måste man ju hata barnet för att döpa det till mens? det finns ju nån namnlag som säger att namnet inte får vara "anstötligt, icke väcka löje eller bjuda till drift". jag bara undrar vilka som bestämmer det där. jag skulle i alla fall mycket hellre vilja heta smörblomma än pung.
kvarlevan
Some things are made to be wasted
Baby There's something wrong with you
primuladanderluff
alla människor borde ha en rättvis mängd tur. den avgörs när man föds och delas sen upp jämt över hela livet, eller så länge man har nytta av den. hur mycket tur man får borde bestämmas av ens fördelar när man föds, så om man föds med alkoholist föräldrar kanske man förtjänar lite mer än en som föds i en moderatfamilj. sen har jag inte kommit fram till om jag tycker att man borde få bestämma själv vad man vill använda turen till, det skulle ju vara betydligt lättare att få vad man vill ha men man kan råka slösa bort den också, om man tex. är full och bara får för sig att man vill, ja jag vet inte, stjäla en kundvagn, då är det ju jävla onödigt om man bestämmer sig för att använda turen till det.
om några minuter lär jag bli ihjälslagen för att jag inte gjort annat än stökat de tre dagar då bara jag varit hemma och eftersom jag inte kan prata alls idag kan jag inte försvara mig så idag är dagen jag dör.
det är äckligt
vaknar upp med ett huvud som känns som en sten, jag kan inte andas genom näsan för den har aldrig varit så full med snor och jag kan inte svälja, mina tre storlekar för stora halsmandlar säger strängt ifrån. jag hör ingenting heller för locket för öronen som jag förmodligen fått efter alla försök att snyta ut snoret. ekonomin är åt helvete, skolarbetet som jag bestämde mig för att göra innan nyår ligger fortfarande och väntar och min mobil har också kollapsat. det känns som en bra start på 2009.
not true devil girl
fryser och är tom. jag har grymt ont i halsen (sjukdomen smyger sig på mig) är plågsamt mätt efter en satsig frukost och funderar på om jag ens orkar gå utanför dörren idag. det är -4C och jag vill inte påstå att jag älskar att dra på mig jacka, halsduk, mössa, vantar, kängor och sen våga mig ut i kylan.
Sometimes I do what I want to do. The rest of the time, I do what I have to
jag måste bara blunda
- I have much to pay for
que vivra verra
när jag flyttar vill jag ha en lägenhet med ett stort fönster så att man på somrarna kan sitta i fönsterblecket. eller en balkong så att man kan sitta lutad mot dörrkarmen på golvet. på dagarna lyser solen in och på nätterna är det gatlyktorna eller månen. ett vitt fönsterbleck och en vit dörrkarm. det är vad jag vill ha.