beverlyhillsscenario

Jag lyssnade på historiepodden idag, ett avsnitt om sultanernas Harem i Osmanska Riket. Ämnet i sig är intressant, men det var perspektivet som fångade mig; de berättade om starka kvinnor som levt som konkubiner till den mäktigaste mannen i Osmanska riket, Sultanen, men lyckats skapa sig en rätt osannolik maktposition, antingen som sultanens hustru och politiske rådgivare eller som faktiska härskare (om en Sultan var för ung för att tillträda var det Sultanmamman som satt på tronen). Såklart väldigt spännande och imponerande med så starka kvinnofigurer, men jag kunde ändå inte låta bli att tänka på det faktum att kvinnor genom historien, i alla fall genom hela den skrivna historien, nästan undantagslöst alltid vunnit sin makt genom en man. Alltså; egenvärdet är obefintligt, det är genom mannen som de tillskrivs värde. Det är väl ingen nyhet för de allra flesta. Men det gjorde mig så sorgsen, att det finns så få exempel på kvinnor i historien som genom sina egna medel och sin egna kropp har tillskansat sig någon form av makt. Hur de nu skulle kunna det när inte ens deras egna kropp har räknats som deras. 

Jag hade en diskussion med en snubbe för något år sedan, en vettig, smart och feministisk snubbe om varför patriarkatet har uppstått. Hans teori var att när människan började jaga, och kvinnor var gravida ofta, blev männens marginellt mer muskulösa kroppar väldigt viktiga för uppehället, och att det var någonstans där som deras värde steg över kvinnornas. Jag höll inte med, dels för att vid den tidpunkten han talade om var jakt inte avgörande för vår överlevnad (faktum är att vi till allra största del samlade ihop vår föda) och dels för att förmågan att föda ett fkn liv ändå måste vara värdefullare än att ta ett i ett sådant system. Så, när då, och varför? Vi har ju till och med rätt starka indikationer på att kvinnor var högt värderade till och med när vi blev bosatta så beskyddandet av det privata ägandet är inte heller en särskilt stark tråd att rycka i. Jag har inga historiska källor på när det här förbaskade jävla patriarkatet uppstod men jag tänker mig att det till syvende och sist ändå har något att göra med det privata ägandet. När det privata ägandet utvidgades och inte längre bara handlade om mark, hus och hem utan också började innefatta kroppar. För ett förtryck är likt ägande på det sättet, precis som olika förtryck har det gemensamt med varandra. Behovet att kontrollera. Att ha rätt till, att äga. Men såklart då, varför män och inte kvinnor? Varför vita och inte färgade? 

Oavsett om det stämmer så är i alla fall uttrycket detsamma som idag, behovet av att kontrollera, ha rätt till och äga. Jag kopplar allt det där nu, uppkomsten av patriarkatet och konkubinernas enda möjlighet till makt och kanske framförallt frihet. Trots att jag är så fruktansvärt trött efter alla uppdateringar jag får hela tiden om mäns våld, sexuella våld, terror, sexism, helt jävla oacceptabla beteende och deras totala brist på verklighetsförankring och helt ärligt, rena rama idioti, (vilket jag för övrigt hade tänkt skriva om när jag satte mig här, men det blev något annat) så blir jag ändå lite hoppfull. För det första: Förstå hur obegripligt intelligenta de där konkubinerna ändå var, och hur starka, som trots att de rövats bort från hem och familj, tvingade till en ny religion och ett nytt namn, satta att serva en man som de aldrig förut sett kunde hantera situationen och bli några av Osmanska rikets mäktigaste personer! För det andra: Att den situationen, sexuellt slaveri, för kvinnor idag åtminstone inte är lagstadgad. Dessutom, idag har vi andra möjligheter att genom våra egna medel och vår egen kropp faktiskt vinna makt, oavsett vilken typ av makt vi talar om. Dessvärre, vår rätt till vår egna kropp är långt ifrån självklar och det förtrycket upprätthålls, tyvärr, fortfarande av ett patriarkat, tillsammans med all annan skit patriarket upprätthåller. Men såhär, fan ta allt patriarketet står för och fan ta alla som förtvivlat kramlar sig fast vid systemet för DET ÄR ÖVER NU. Vem som än kläckte idén, den ska dö nu för det var en kass idé, faktiskt en av de sämsta som någonsin kläckts och vi behöver inte ens längre gå genom männen för att skaffa oss maktpositioner att krossa patriarketet från.