25
Alla oförrätter, koldioxiden och tomrummet. Håligheten som verkar absorbera varje mitt hjärtas slag, fånga upp dem som i vakuum utan eko. Revbenen spänner bara när jag andas tungt. När jag med luft försöker spränga bröstkorgen. Som jag pågår, driver benen framåt, lyfter armarna och sträcker min nacke
