beverlyhillsscenario

Jag har varit borta från Göteborg i nästan en månad. Från Eskilstuna till Skavsta, från Skavsta till Warsawa, från Warsawa till Trapani, från Trapani till Favignana och tillbaka, från Trapani till San vito lo capo och tillbaka, från Trapani till Göteborg, från Göteborg till Amsterdam och tillbaka. Så har jag härjat runt i nästan en månad och haft otroligt kul. Svettats, solat, badat, druckit öl osv osv, vad man nu än gör när man ska vara på semester. Nu är jag tillbaka i Göteborg och har ingenting inplanerat som kommer ta mig härifrån den närmaste framtiden. Måndag till torsdag den här veckan är jag ledig och eftersom jag haft semester i en månad borde jag alltså ägna den åt något konstruktivt. Det hände inte förrän den här morgonen då jag satte mig med datorn framför näsan för att söka jobb. Det är så JÄVLA tröttsamt. Det är så många annonser som är skrattretande och en del som är rent löjliga. Andra känns helt okej men kan inte låta bli att då undra vad haken är. Och några ytterst få verkar faktiskt lite lockande. När man kommit så långt vet man att den lätta biten är avklarad för nu ska CV och personliga brev skrivas. Det finns knappt en enda person i min ålder som inte vet hur fruktansvärt okul det är. Det äckligaste är att jag vet att det inte heller räcker med att jag skriver det en gång och så har jag förtjänat belöningen (jobbet).
Nej, det är inte roligt att vara någon annan person i Sverige än Fredrik Reinfeldt idag.