beverlyhillsscenario

Nu ligger du på en tältsäng på balkongen. Luften börjar bli kylig och fjädrarna skär in i din rygg men du ligger kvar ändå. Med ditt huvud långsamt och ytterst svagt dinglande utanför sängramarna, som en klockpendel fast så mycket mer oregelbundet. Fötterna, som du lagt upp på balkongräcket börjar bli kalla och blodlösa medan ditt huvud verkar svälla upp av ditt rusande blod. (Fast du tänker dig det mer som en nästintill spegelblank flod som rör sig så stilla att man knappt kan ana rörelserna, när resten av dig är så lugnt, varför skulle blodet stressa? menar du.)