beverlyhillsscenario

det är så sjukt mycket lättare att skriva blogg när man känner sig 
deppad än när man är glad.  det är typ sjukt tråkigt också för då verkar
det som om man ba går runt och tjurar hela tin'. inte riktigt sant kanske.
jag ska lära mig skriva annars också. 

vi har typ äntligen flyttat klart allt och det är såå skönt för att flytta är fan jobbigt
och peppen på att fixa allt har blåst bort. nu pallar jag liksom inte göra nåt här
hemma. 
idag var det tuna park och träna med malin, micket trevligt, jag har saknat'na rätt mycket.
jag älskar att hon är helt egen. hon gör mig glad. 
bakade kaka hos josse idag med angelica, linnea, linda och josse (duh),
det är härliga kvinnor, det går inte att inte älska att umgås med dom.
kakan var btw till kultur&idé historia, och den blev inte sådär asgod. 
lite sladdrig och smaklös, men serri det är ätbart i alla fall. 
jag fick tillbaka kameran och grejer också och jag hade typ sett 5 bilder av ca 80? 
den gick ju runt en del men det var riktigt jävla roligt att glo igenom bilderna såattee 
är det nån som vill ha bilder från i lördags äre ba att säga till. 
 
   

veckorna ba försvinner och helgerna med. jag har ingen aning om vad som händer
allt ba rullar på och det känns som att livet tar slut på ba några minuter när det går i 
den här takten. det är väl kanske mörkret som smyger sig på nordliga sverige. 
men det är lite bra att tiden går så fort, ju fortare tiden går desto snabbare blir det lov. 
lite dåligt också eftersom det betyder att jag faktiskt måste ta tag i saker nu 
och inte skjuta upp det, för då gör jag det aldrig. jag är expert på att skjuta upp saker
och sen inte göra dom. det är inte heller så bra för det slutar många gånger med att jag
måste betala nånting + en massa extra pengar som jag egentligen inte har.
men idag har jag ingen ångest och därför spelar det ingen roll om jag har massor som ba ligger
och väntar på att göras. det kan vänta ett tag till. 
 

Jag har noll motstånd mot det jävliga så frågan är var det kan ha gått snett
mina laster bär jag utanpå och det syns på mitt självporträtt