beverlyhillsscenario

nu är det ba att vänta på att nästa vecka ska börja.
sen längtar jag till nästa helg.
och till den 27:ende, då blire cash igen.
till klipptiden, som fan.



ingen kan ljuga som vi eller vad tror ni
jag tycker det liknar nån sorts
sjuk typ av tragikomik och vi ramlar dit



det verkar vara en hel del som mår dåligt nuförtin'
vore det inte underbart om man en enda gång
kunde föregå med gott exempel?

---

idag blev jag riktigt rädd. jag fick värsta ångesten och vart jag än åkte tyckte jag hans arm eller ben stack upp i en konstig vinkel. jag tänkte att han skulle dö och att jag skulle bli kvar.
men sen träffade jag malin och hon sade att det inte var nån fara. då blev allt bättre och jag kunde le igen.
ångesten försvann och jag tänkte att "vafan, jag är lite sjuk i huvet. jag oroar mig som en sjuk mor. självklart var allt som det skulle och jag tyckte min oro var ännu mer pinsam.
så det är allt ni får veta, och allt ni orkar läsa.
det är sjuk och hemlig ångest.

det här tar jag bort imorn.