Alice died in the night

det finns inga slut som är riktigt, riktigt bra. antingen är de alldeles för sorgliga, alldeles för plötsliga. är de bra är de för förutsägbara. man har ju sett allt på film.
ibland är det lite sorgligt att inte allt är som på film, att inte problem löser sig som de gör i rutan. att man inte bara kan säga förlåt och göra alla ord och all smärta ogjord. man kan inte bara räta upp det som gick snett, och det är inte alla fel som man gjorde omedvetet. Men film är film och liv är liv, det gäller bara att lära sig skilja på det där och inte lära sig från en tv. 
helgen har varit upp och ner, lite slalom fram och tillbaka. jag har ställt till det lite granna och andra har ställt det tillrätta, det är så det känns i alla fall. om det sen är sant, det vet jag inte. hursomhelst, maskeraden var bra.

fatta att tjäna pengar på att vara filosof. man kan sitta och tänka hela dagarna och få betalt för det. men nuförtin' finns det kanske inte så mycket att filosofera över längre. men det som finns kan man komma långt på, för det är såna där grejer som "vad är det för mening med livet?" och det lär man ju aldrig komma fram till på riktigt. 
hoppas veckan går snabbt.



Alice died in the night,
I've been learning to drive my whole life,
I've been learning.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0