beverlyhillsscenario

hela armen är fylld med siffror och bläck. det där bläcket och de där siffrorna hjälpte mig inte alls.  jag satt med armen under benet och försökte få det att gå ihop. men hjärnan är värdelös ibland. när det kommer till saker jag borde minnas, som min hjärna borde kunna finns det inte där, det gör den värdelös ibland. det finns inte en jävel som kan berätta för mig varför man ska kunna faktorisera, lösa andragradsekvationer och herreGUD jag orkar inte ens tänka på det där. jag fick ett IG på matteprovet, I'm sure. jag behöver inte ens få tillbaka det. det hände en dålig grej alldeles nyss, pappa ringde och påminde mig (jag minns inte) om att jag lovat barnvakta min kära syster till halv nio. illa, illa, illa. jag som ville dra hemifrån så snart som möjligt och slippa bara sitta hemma och ruttna. då var det kört fram till 9.