keep on walking trying to stand

emil har äntligen varit här och ätit tårta, bråkat och fixat ljudet till datorn som suger.
linnea var också här, hon mådde illa, åt ingen tårta men bråkade " som en jude".
jag ogillar att ha folk hemma hos mig. det är prestationsångesten som kommer smygande ochjag blir stressad som ett djur. alla måste ha det jättekul och jättebra och allt sånt där. men grejen är den att jag är så äckligt lat, eller nåt, att jag inte kan komma på nåt att göra så jag springer bara runt och stressar, så jag vet att alla hatar att vara här för att jag gör sådär. ingenting blir bättre, med andra ord. men ibland är det lite mysigt om man är trött och inte orkar ta sig nånstans och så kommer nån hit och bara sitter och glor på film med mig. jag älskar det. ingen del av mig orkar stressa då.


This world ain't just made of facts
Every half hour is a countdown
If it's 'cause of my age then you're a coward
I haven't got the guts to stand alone

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0