beverlyhillsscenario

nu har jag ätit upp nästan all min choklad och mår illa som ett djur. jag har glott på tv, ätit, sovit och suttit framför datorn hela dan. det är tur att nånting händer nu, snart, för annars skulle jag äta mig fet av tristess.

Inatt trodde jag att jag vaknade av att någon kastade en snöboll på min ruta, och du stod utanför med snö upp till knäna. det var vitt precis överallt och jag trodde du skulle drunkna i snö om jag inte släppte in dig. men när jag öppnat fönstret vände du dig om och gick, då såg jag att du hade klänning, bara ben och fötter. du var blå då men smälte in i den vita snön i alla fall. när du försvunnit slog det mig hur smal du varit och hur beniga dina nästan genomskinliga fingrar verkat. sen vaknade jag på riktigt.