Någonting trött och allmänt känt.
Igår ringde jag min bror ang. julklappar till att börja med, eller mer specifikt EN julklapp. Istället så började vi diskutera den här attacken som några högerextremister tyckte var fullt legitim att fullfölja i Kärrtorp. Vi höll inte med. Vi enades om att nazister och rasister, som välkänt är, ofta bygger sin ideologi på argument alltför lätta att sticka hål på. (Sen finns det ju sådana som Jimmie Åkesson som är duktiga på att vrida undersökningar, politik och nationella som internationella händelser till sin fördel). Jag vet att det är sympatiskt att vara tolerant, att det är säkrast att vara lugn för att kunna vara övertygande retorisk men jag, liksom min bror, blir ju upprörda. Hur mycket av ett stolpskott måste man vara för att upphöja Karl XII till, inte bara en nationalhjälte utan också en nazistisk förebild? Det är en kung som försökte och misslyckades med att invadera Ryssland, efter sitt första misslyckande flydde han till Osmanska riket, en region fortfarande full av människor med en etnicitet som nazister idag fördömer. Med sina allierade Osmaner gick han ut i krig igen och dog på kuppen. Karl XII:s entourage bestod till stor del av Osmaner som stannade i Sverige och fortfarande har ättlingar här. Det är inte svårt att se tvetydigheten i det här med Karl XII som ett främlingsfientligt ideal.
Någon högerextremist talade i samband med händelsen i Kärrtorp om vilka han kämpade för, första benämningen "etniska svenskar" (undrar om han vet att det är en benämning man idag oftast använder om samer), andra benämningen "människor från nordiska länder", tredje benämningen "i princip hela Europa". Det är med andra ord en man med bestämda åsikter...
Vi talade om det här och skrattade åt dumheten men jag kan på allvar inte förstå att det finns människor som kan resonera på det här sättet. För mig är de som svartvita seriefigurer i någon mussepigg kortfilm från 30-talet, alltså helt overkliga. Jag kan inte greppa att de promenerar verkliga gator fram, att de lever i samma värld som jag men kan ha en uppfattning om världen som är så naiv och skev. Att de kan gå runt och tro att anledningen till att misstänkas ansikten är suddade i dagstidningar är en konspiration medier emellan för att ALLA kriminella är invandrare, att de kan tro det och samtidigt begå brott själva. Jag blir faktiskt mållös, inte för att det inte finns motargument, utan för att de ofta i samma meningar säger emot sig själva.
Det gör mig både arg och ledsen och besviken. Totalt jävla förbannad och uppgiven. Jag vet att tolerans förespråkas och borde brukas, det ju en sådan sak som det här synsättet saknar men jag dömer. Jag dömer dem hårt.
Någon högerextremist talade i samband med händelsen i Kärrtorp om vilka han kämpade för, första benämningen "etniska svenskar" (undrar om han vet att det är en benämning man idag oftast använder om samer), andra benämningen "människor från nordiska länder", tredje benämningen "i princip hela Europa". Det är med andra ord en man med bestämda åsikter...
Vi talade om det här och skrattade åt dumheten men jag kan på allvar inte förstå att det finns människor som kan resonera på det här sättet. För mig är de som svartvita seriefigurer i någon mussepigg kortfilm från 30-talet, alltså helt overkliga. Jag kan inte greppa att de promenerar verkliga gator fram, att de lever i samma värld som jag men kan ha en uppfattning om världen som är så naiv och skev. Att de kan gå runt och tro att anledningen till att misstänkas ansikten är suddade i dagstidningar är en konspiration medier emellan för att ALLA kriminella är invandrare, att de kan tro det och samtidigt begå brott själva. Jag blir faktiskt mållös, inte för att det inte finns motargument, utan för att de ofta i samma meningar säger emot sig själva.
Det gör mig både arg och ledsen och besviken. Totalt jävla förbannad och uppgiven. Jag vet att tolerans förespråkas och borde brukas, det ju en sådan sak som det här synsättet saknar men jag dömer. Jag dömer dem hårt.
