beverlyhillsscenario

sitter på bibblan med annelie och har precis fixat till min iphone som kom igår. den är sämst för kräver internet för att man ska kunna "installera" den och något sådant har vi ju inte orkat skaffa oss, herregud! igår var vi på fest, blev fulla allihop, annelie förstörd och imorse glodde vi bara någon minut på ett program om indisk matlagning och nu kan jag inte tänka på annat än en riktigt satsig, fräsch, god och dekadent indisk middag. jag är ingen stor kock men såhär dagen efter får jag hybris och tror jag klarar allt vad gäller matlagning.





På senaste tiden har jag vad som än händer tänkt på karma och funderat på varför min är så förbannat dålig, surat lite över det och tyckt att jag hela tiden får bekräftat att karma försöker straffa mig. Med mobilen och böter och jobbiga blackjackspelare och uppmärksamhet jag inte vill ha och jobb i allmänhet. Men så någon dag i veckan kom jag hem till kollektivet, hörde radion ända ut i trapphuset och alla var hemma och det första jag tänkte när jag kom innanför dörren var "Karma utsätter mig för jävligt mycket småskit men när det gäller det stora här i livet är jag karmas älskling."  

alltså det här med att laga mat.. inte för att det inte är kul men jag är för lat och styr för det mesta bara snabbnudlar och/med kex. den sortens mat tar liksom udden av min ambition och jag orkar inte ta tag i den heller. Då är det jättefint när man kommer hem och någon annan har lagat mat. som igår, när jag suttit hemma hos stefan med linnea och spelat nintendo 64 och annelie ringer och frågar när vi kommer hem för hon och ida har lagat lasagne och undrar hur många de ska duka till. helt fantastiskt!! jag älskar det här kollektivet.