beverlyhillsscenario

I förrgår läste jag ut en bok som påbörjat flera gånger, lagt undan och påbörjat igen. Men orken att ta mig igenom den har inte infunnit sig. för bara några veckor sedan satte jag igång att läsa den på allvar och jag har glidit in i den, långsamt och begravt mig i sidorna. Jag älskar den nu och jag hatar att det tog mig så lång tid att uppskatta den, det var ju så många sidor jag plöjde igenom uppskattningslöst och så förlorade jag dem. Och nu när jag läst ut den och missat sidor att uppskatta så känns det mesta i otakt.

jag har säkert pratat med alla jag känner om det här ett tiotal gånger men spelar ingen roll för det är kul så det tåls att nämnas igen. Hörnet vid handelsbanken blir, alla vintrar jag funnits till i alla fall, alltid isigt och det måste vara allmänt känt att man halkar om man går där, i värsta fall ramlar man omkull. Och ändå, varje vinter, envisas människor med att gena där. Jag är, liksom resten av min familj ( i princip) skadeglad som en djävul (skadeglädjen är den enda sanna glädjen sägs det) och jag har passerat det där hörnet fyra gånger idag, sett 3 människor halka och 1 människa ramla. Det gjorde min dag. Idag mindes jag varför jag, som liten i väntan på bussen brukade sätta mig i "bankomatrummet" mitt emot och titta på (fnissa ensam med vantarna för munnen) alla envisa själar som absolut skulle korsa det skarpa hörnet vid handelsbanken.

2007

det känns som att det vore lite fel att börja det här året med någon annan kväll än kvällen den 2:a februari. Det är nog en historia som berättats hundratusentals gånger och säkert kommer att berättas hundratusentals gånger till. det är en historia jag önskar att det bara var vi 6 tjejer som träffades den kvällen varit inblandade i. tyvärr drogs min mamma och särbon anders in på ett hörn där också. Ett rätt avgörande hörn, för mig, visade det sig sen.

 

Det var en sjukt värd kväll med nya bekantskaper och gamla bekantskaper. Och alldeles för mycket alkohol. vågar kanske till och med påstå att det var början på någonting nytt också.

2007s månader var bara ett enda virrvarr. Fortfarande spenderades otroligt mycket tid hos och med emil.
När det var kallt började vi gå på fik och dricka te (för man hade ju aldrig råd med både en bulle och en te) eller så satt vi hemma hos emil, åt mackor (struntade i att ställa in mejerivarorna med flit eftersom det gjorde honom tokig), snaskade på hans godis, spelade dataspel (emil vann alltid), spelade geni (emil vann nästan alltid) eller så klämde vi ihop oss i hans lilla säng och bara låg och pratade. Ibland somnade vi. När det var varmt gick vi på fik och drack te eller så gick vi hem till emil, åt mackor och snaskade på hans godis.


Det blev en del fester 2007 också. Veronica, Ida, Linette, Linnea, Heli, Tina, Vanessa och jag var dom som ofta drog ihop nåt (eller snarare, de drog ihop och jag bara hängde på) på helgerna eller drog iväg till nån som dragit ihop något. Det var bergsfester med lägereldar, hemliga fester hemma hos någon eller i lokaler. Men för det mesta var vi nog utomhus många gånger i rothoffs och drack oss orediga på smuggelvodka (som blev jävligt mycket dyrare under det här året) och saft, proviva eller nån slags läsk.









Det var ju nästan aldrig bara vi tjejer, folk kom och gick, ofta eller sällan på dessa kvällar som nu efterhand verkade spenderas i en lycklig dimma. Så var en ung fylla på vodka och groggvirke.

Då och då hängde jag också med linda, josse och angelica som gick i parallellklassen då. Vi var vänner sen högstadiet och var lite "on- off" (om man nu kan säga så..) men alltid vänner.

(Det här var nog föresten en av de första festerna som jag faktiskt FESTADE med Bea lindberg)





2007 var också mitt första festivalår. Jag åkte på arvika då och minns att det nästan var helt hopplöst svårt att övertyga min mamma men till slut fick jag åka. Vi bodde i ett litet camp, om man kan kalla det så, på den lilla campingen. Det var lerigt och jag hade rullväska som uppenbarligen inte gick att dra genom leran så den fick jag svinga över axeln. Till saken hör att den innehöll tvåliterscolaflaskor med vodka som jag lyckats gömma för min mamma och pappa. Jag hade sagt att jag inte skulle dricka nåt. kanske bara lite. hursomhelst knäckte den där saken nästan min rygg så det var en lättnad när flaskorna var tomma och vi bestämde oss för att lämna tältet (som var helt förfallet) när det var dags att åka hem. Jag trodde inte att man kunde må så dåligt, psykiskt och fysiskt på samma gång och fortfarande älska att befinna sig den situationen som fick mig att varja morgon vilja spotta på allt och lämna festivalvärlden bakom mig. Men efter arvika 2007 har jag inte haft ett festivallöst år.







Minns att jag kom hem en söndag från arvika och pappa hade gjort omelett, stuvade makaroner med falukorv och pannkakor och jag åt allt. tror till och med det slank ner en godisbit eller två. När klockan blev 7 den kvällen hade jag redan somnat, tänkte att det var lika bra eftersom första dagen på mitt sommarjobb var samma måndag. Jag började klockan 7, gick upp klockan 6. Det var inte nådigt men det gjorde ingenting för det var det värt. 

alla år sedan jag var ungefär 3 har jag spenderat mycket tid med Malin och 2007 var inget undantag. De byggde om huset då och jag vet att Malin inte tyckte om att ha mig hemma hos sig då för det var så stökigt tyckte hon. Jag var alltid där ändå och sa alltid till henne att det var rörigare hemma hos mig och vi byggde inte ens om.
 
Vi badade nästan  konstant den sommaren, för det var så fint väder och vi tyckte att det var en skam om ví inte tog vara på det.


 En annan sak som är värd att nämnas är att david tog studenten det här året. och det var brutalt varmt. 



Och så en sista sak... valborg 2007 var det en stor förfest hos linnea, den slutade med att jag skrek: "Linneas mamma kommer snart! alla måste ut!" vi drog då vidare till axl murman och det var första gången jag festade med honom. Tror inte jag var så kul den kvällen, men jag hade kul.


(Sean var kul däremot)

jaha, nu har jag fyllt tjugo. den stora tvåan och den stora nollan. kanner mig fortfarande liten. skulle kunna vara en etta och en femma, nästan. För det mesta är det nog alla andra som märker att man växer.  

2006
-06 var ett bra år. Det hände inte så mycket men det var en del som förändrades. 
jag hängde väldigt mycket med linnea och emil, så mycket att jag döpte bildmappar till tex. 7-10 september, för det var ingen mening att dela upp bilderna. alla de dagarna spenderades hos emil. Linnea fick till och med en tröja med texten "Emilpemil Lellepelle Idapida".




Jag var ofta hos anna då. vad jag minns gjorde vi inte så mycket, pratade öronen av varandra och spelade kort på hennes golv. Vi spelade nog en hel del tv-spel också, jag satt i hennes saccosäck och skrek åt skärmen medan hon satt vid datorn med ett "walkthrough"-dokument uppe och sa åt mig exakt vad jag skulle göra. (jo, det var fusk)




Jag var mycket uppe hos malin också, vi pysslade med lite allt möjligt. det var nog då våran unlucky streak med bakning och matlagning började tror jag. Det är nog inte förrän i år som vi börjat kunna göra ätbara saker tillsammans och jag ska erkänna att jag fortfarande kan vara nervös när vi ska laga eller baka nåt.
Istället var vi ute och ägnade mycket tid åt hundarna.





Vi glodde en del på vänner och åt god mat (som Birgit, malins mamma lagat, om vi inte köpt hem nåt) och annat snask. Någon gång ibland lyckades jag övertala malin att spela tv-spel också, hon hade hunnit tröttna på de flesta spelen. synd för henne att hon var vän med mig! 
 
(Självklart är det jag som är Peach (: hon är min turgubbe och jag valde alltid henne när vi spelade mario kart... gör det fortfarande de få gånger vi dammar av spelet för lite nostalgi.)


på min födelsedag 2006 fick jag en egen digitalkamera för första gången och jag var överlycklig. Tråkigt nog för mig gick den sönder väldigt ofta och bilderna var inte super. (har en sämre nu så ska väl inte klaga) min första kväll som sextonåring spenderade jag på balsta som jag tyckte var jättehäftigt på den tiden.


 


annat som hände det här året var att brodern david fyllde 18 år och snaggade sig för första gången på kanske 8-9 år.
bilden som jag tog på honom då är jättefin, fast jag vet att han hatar den. istället kan jag visa den här bilden som togs samma kväll. Moa tog den alldeles själv och hatar nog sig själv lite för det.

Hur det gick till är det ingen som vet. Hon är söt egentligen.

-06 lärde jag känna benny och niklas, som vi; anna, jag och linnea firade nyår med. Vi sjöng singstar, lagade paradrätten tacos, smällde raketer, startade små bränder, slutade starta små bränder när vi blev hotade av en granne om polissamtal, sen skrev vi lappar och lekte charader och skrattade tills våra halsar var trasiga ända in på småtimmarna. 

År 2006 var ett bra men ett milt år. Vi var fortfarande rätt oskyldiga små barn som fortfarande, när vi var uttråkade kunde släcka ljuset och leka mörkerkurragömma.  


.

Igår hatade jag snön, idag gillar jag den, imorn kommer jag nog hata slasket som snön ser ut att bli om den fortsätter smälta såhär. Tog min promenad idag istället och svängde förbi röda korset på vägen. Med snöfallet igår, de mörkare dagarna och stearinljus som jag tänt de senaste dagarna i hela lägenheten har jag fått lite julkänslor. Så väl på röda korset letade jag lite julsaker, hittade inga jag ville ha. Kände mig helt enkelt inte så sugen på plastomtar med sneda ögon och flagnande röda ljusstakar. Istället kom jag ut med 4 böcker, vilket inte händer särskilt sällan. Hursomhaver, känns som att knappt något i min lägenhet matchar de här julkänslorna som redan bubblar upp och det gör mig faktiskt lite tokig. Jag vill ha glögg, pepparkakor, lussebullar, julstjärnor, adventljus, chokladkalendrar och hela grejen med jul ni vet, det ska dofta jul, smaka jul. Jag och linnea tjuvstartade lite i helgen med glöggen men det räckte liksom inte riktigt till. Det blir ett jävla rabblande om julen men det är allt jag har för tillfället.

jag hade planer på långpromenad och tripper till röda korset och pingstkyrkan idag men det var fan inte värt det i det här vädret. öppnade ögonen imorse, drog en jävligt djup, besviken suck följt av nån svordom sen vände jag på mig och somnade om. Nu har jag legat och läst i en och en halv timme, utan att ha lämnat sängen. Det är det här med snö OCH blåst som gör mig så trött. ingen bra kombo. får se om jag ens lämnar lägenheten innan jobbet...